Jag älskar branding och konceptualisering. Så är det bara. När saker är extremt genomtänkta och alla detaljerna finns på plats. De där detaljerna som man inte skulle märka om de inte fanns, men som höjer helhetsupplevelsen till skyarna.
Jag är nyss hemkommen från New York, i det stora landet USA. En plats på jorden där branding känns lika naturlig som självklar. Butiker som är inredda med fingertoppskänsla för att förhöja de produkter som finns på display. Är det en klassisk herrekipering, så vill jag ha känslan av Chesterfield och cigarr. Jag drar mitt kort i en gammal manuell kortläsare och expediten har en daterad kassaapparat. Lägg till dunkel belysning. Är det en modern butik med ett sortiment av japanska minimalistiska designprodukter, vill jag ha motsatsen.
Framförallt tydligt är det när det kommer till restauranger. Från att man gör en bordsbokning på en hemsida, att man får konfirmationsmail på bokningen, till att man anländer till restaurangen, läser menyn och slutligen får en nota och lämnar lokalen. Den röda tråden ska genomsyra allting för att erbjuda maximal upplevelse till gästen. Många i Sverige är bra på detta, men man måste oftast landa på en högre nivå av restaurang för att uppleva det. Vilket är väldigt tråkigt.
Det börjar dock bli bättre, framförallt på snabbmatsfronten, som alltid legat i framkant, och där man historiskt sätt kan ”sno” redan färdiga amerikanska koncept. Bort med det opersonliga och fram med glädje och själ! Jämför gärna Milton Glasers världskända NY-logotyp med Stockholms stads. Trist. Trist. Trist.
Det behöver inte vara dyrt, det behöver bara vara genomtänkt. När det är det blir jag glad.